Självbedömning av socialt entreprenörskap

En juridisk form som i huvudsak karakteriseras av följande drag: en form av aktiebolag som vanligtvis används av vinstdrivande organisationer, som vanligen är inrättade med kommersiella mål för att dela ut vinster till aktieägarna, som ägs av sina aktieägare och som vanligen delar ut vinst till aktieägarna i proportion till aktieinnehav.

Sociala företag vars främsta mål är yrkesmässig integrering – inom WISE eller i konventionella företag – av personer som har allvarliga svårigheter på arbetsmarknaden. Den här integreringen uppnås genom produktiv verksamhet och skräddarsydd uppföljning eller genom utbildning som kvalificerar arbetstagarna. WISE är aktiva inom olika sektorer.

Lån som endast måste betalas tillbaka om projektet når vissa tidigare definierade milstolpar. Om milstolparna inte har uppnåtts omvandlas det återbetalningsbara bidraget till ett bidrag. Denna mekanism kan användas om projektets framgång gör det möjligt för det sociala företaget att betala tillbaka lånet till den sociala investeraren.

Ej återbetalningsbara pengar, fastigheter, tjänster eller något annat av värde som överförs till en organisation utan att ge givaren någon form av äganderätt. Vissa investerare använder ”återbetalningsbara bidrag” från tid till annan. Detta kan innebära att hela eller delar av ett bidrag betalas tillbaka, förutsatt att en överenskommen händelse inträffar. Till exempel kan ett bidrag ges för att möjliggöra insamling av pengar, men om insamlingen blir lyckad eller överstiger överenskomna nivåer kan en del av bidraget betalas tillbaka.

En situation där en entreprenör startar ett företag och får det att växa med enbart sina personliga medel och företagets intäkter.

Detta är typer av lån som betalas tillbaka till investerarna sist, men före aktier. Investerarna har en lägre (underordnad) status i förhållande till den normala eller prioriterade skulden och rangordnas därmed efter innehavarna av prioriterade skulder vid eventuell återbetalning. Efterställda skulder medför högre risk och ofta högre kurs eller avkastning.

Enheter som fungerar som sociala företag i praktiken men som inte är enkla eller möjliga att särskilja från andra företag.

Det verkar för att bygga starkare sociala organisationer genom att ge dem både ekonomiskt och icke-ekonomiskt stöd för att öka sin sociala påverkan. De organisationer som stöds kan vara välgörenhetsorganisationer, sociala företag eller socialt drivna kommersiella företag, där den exakta organisationsformen beror på landspecifika rättsliga och kulturella normer.

Detta är processen att ta emot kapital eller pengar av de sociala företagen eller mer allmänt för affärsändamål och finansiering tillhandahålls vanligtvis av relevanta finansaktörer.

Finansiering som tillhandahålls av en investerare till en organisation som tilldelar investeraren äganderätter. Dessa rätter låter investeraren ta del av organisationens vinster, vanligen i form av utdelningar. Aktieinvesterare kan vara bland annat organisationens grundare, vänner, familj, institutioner och affärsänglar. Filantropiska riskkapitalfonder kan erbjuda en källa till finansiering med aktiekapital för sociala företag. Nyare och fortfarande experimentellt ägande (t.ex. community interest company i Storbritannien) möjliggör aktieköp men sätter ett tak för den ekonomiska avkastningen.

En juridisk form som i huvudsak karakteriseras av följande drag: en grupp individer eller enheter som är organiserade på grundval av ett skriftligt avtal för att främja ett gemensamt uppdrag; kan inrättas för att främja en rad sociala uppdrag; vinster används för ändamål som anges i det styrande dokumentet och delas i allmänhet inte ut till medlemmar eller på annat sätt.

Den medvetna önskan att ge en gåva, till skillnad från att ge något som en gåva av misstag eller under påtryckning.

Fördelningen av ekonomiska resurser till effektorienterade affärer, som kombinerar olika typer av finansieringsinstrument och investerare.

Initiativ för kollektiv påverkan är långsiktiga åtaganden av en grupp viktiga aktörer från olika sektorer till en gemensam dagordning för att lösa ett specifikt socialt problem. Deras åtgärder stöds av ett gemensamt mätsystem, ömsesidigt förstärkande aktiviteter och kontinuerlig kommunikation och är bemannade av en oberoende grundorganisation.

En investering som görs av en enskild investerare, som köper och säljer värdepapper för egen räkning och inte för ett annat företag eller organisation.

Detta arbete hjälper företag att göra sig redo att ta på sig skulder, aktier eller andra typer av investeringar. För dem som inte investerar kan arbete för investeringsberedskap hjälpa dem att förstå pengar bättre och förbereda affärsmodeller och finansiella modeller med större tillförsikt. Investeringsberedskap kan tillhandahållas av stödorganisationer eller investerare.

Den grundläggande juridiska strukturen som valts av ett företag, med vilken medlemsstatslagstiftning, reglering och skattebehandling huvudsakligen är förknippad och avser. Exempel på de juridiska formerna är enskilda firmor, handelsbolag, stiftelser, föreningar, kooperativ och aktiebolag, som finns i de flesta medlemsstater, med lokala variationer. Vanligtvis behandlar statsrätt, lagstiftning och rättspraxis olika juridiska former som olika typer av juridisk struktur.

Avser all typ av förmögenhet som ägs av en entreprenör eller ett företag, inklusive kontanter och tillgångar. Andra slags kapital kan innefatta (men är inte begränsade till) fastigheter, utrustning, personal och immateriella rättigheter.

Lån utan säkerhet eller efterställda lån, med optionen (antingen för gäldenären eller långivaren) att konvertera till aktier. Denna option att konvertera kan utövas av en leverantör av finansiella tjänster eller en filantropisk riskkapitalorganisation när finansiella avkastningsperspektiv oväntat ökar, vilket ger möjlighet att generera ytterligare avkastning på investeringen genom att äga aktier med potential att gå upp i stället för ett lån med begränsade ekonomiska vinster. Alternativt kan detta instrument användas i situationer där utsikterna för återbetalning av lån ser sämre ut än vad tidigare förväntningar gjort gällande och därmed ge det sociala entreprenörskapet en möjlighet att bli av med ett ansvar och konvertera det till en form av finansiering som inte kan återkrävas.

En juridisk form som i huvudsak karakteriseras av följande drag: gemensamt ägt och demokratiskt styrt av de personer som arbetar i det, handlar genom det eller använder dess produkter eller tjänster; kan ha nästan vilket uppdrag som helst förutsatt att det finns ett gemensamt ekonomiskt, socialt eller kulturellt behov eller intresse som delas av medlemmarna i kooperativet; kan dela ut vinster till medlemmarna.

Lån kan säkras mot den tillgång som ska finansieras eller mot alla tillgångar i företaget eller så kan det vara utan säkerhet, vilket betyder att om initiativet som finansieras inte genererar tillräcklig avkastning och det inte finns tillräckligt från andra källor förlorar investeraren hela eller en del av sina pengar.

Åtagande av en tredje part att täcka en del av förlusterna som rör ett lån som inte betalas. De kan tillhandahållas av staten och/eller av en privat företagsorganisation. De backas upp av en fond som fungerar som säkerhet.

Ett instrument som överbryggar skillnaden mellan skuld och aktier/bidrag genom att på något sätt få ta del av intäkter. Det innebär tillhandahållande av ett lån med hög risk, vars återbetalning beror på det sociala företagets ekonomiska framgång.

Avser staters och statsägda företags inköp av varor, tjänster och arbeten. Eftersom offentlig upphandling står för en betydande del av skattebetalarnas pengar, förväntas staten utföra den på ett effektivt sätt och med höga uppförandenormer för att säkerställa en hög kvalitet på tillhandahållandet av tjänster och skydda allmänhetens intresse.

En form av samarbete mellan offentliga myndigheter och den privata sektorn som syftar till att modernisera tillhandahållandet av strategiska offentliga tjänster.

En form av investeringar som syftar till att skapa social påverkan och ekonomisk avkastning. De kallas även 3D-investeringar eftersom de inte bara tar hänsyn till risk och avkastning i investeringsbeslut, utan även social och miljömässig påverkan. De skiljer sig från ansvarsfulla investeringar eller ESG-investeringar eftersom de strävar efter möjligheter att skapa positiv social, miljömässig eller kulturell påverkan.

De pengar som investeras i ett företag som har det första kravet på återbetalning. Det utgörs vanligtvis av säkerhet i form av en första avgift över företagets tillgångar. Vid eventuell återbetalning eller likvidation har långivarna, med början med de prioriterade skulderna, företräde framför aktieinvesterare.

En rättslig status är knuten till ett antal juridiska former och är vanligen motiverad av skatteskäl, som i fallet med a) skattelättnader på gåvor för välgörande ändamål och inkomstskatt som är tillgänglig för vissa typer av stiftelser, föreningar och icke-vinstdrivande företag och b) skattestatus för integrationsföretag, som finns i vissa länder. Det finns även exempel på rättslig status i vissa länder som är knuten till juridiska former som uppfyller en lokal tolkning av ”socialt företag” eller ”social ekonomi”.

EU-medlemsstater kan förbehålla sig rätten att delta i förfarande för offentlig upphandling till en viss grupp av aktörer eller för en specifik typ av tjänster.

En form av finansiering, där investeraren tar en andel i en produkt eller tjänst och måste betalas en procentandel av överskottet i avkastning på sin investering.

Detta är pengar som används för den inledande investeringen i ett nystartat företag, projekt, koncepttest eller inledande produktutveckling.

Detta är ett finansiellt instrument som syftar till att återspegla vissa egenskaper hos aktier (preferensaktier eller vanliga). Det är dock varken skuld eller aktier, och det är vanligen strukturerat som en investering, varigenom återbetalning är kopplad till investeringsobjektets ekonomiska resultat (t.ex. återbetalning beräknas som en procentandel av investeringsobjektets framtida intäktsflöden).

Skuldfinansiering är lånade pengar som används för att finansiera ett företag, antingen ett traditionellt företag eller ett socialt företag. Skuld delas vanligen in i två kategorier: kortfristiga skulder för att finansiera den dagliga verksamheten och långfristiga skulder för att finansiera företagets tillgångar. Återbetalningen av kortfristiga lån sker vanligtvis inom mindre än ett år. Långfristiga skulder återbetalas under en längre period.

Upphandlande myndigheter kan ta hänsyn till sociala aspekter i upphandlingsförfaranden för att uppnå hållbar utveckling, samt sociala och miljörelaterade mål. Social hänsyn kan ingå i tekniska specifikationer, urvalskriterier, tilldelningskriterier och klausuler om fullgörandet av kontrakt. Social hänsyn kan kombineras med miljöhänsyn i en integrerad strategi för hållbarhet i offentlig upphandling.

Social påverkan definieras vanligen genom hänvisning till fyra viktiga element: (i) det värde som skapas som en följd av någons aktivitet, (ii) det värde som upplevs av förmånstagare och alla andra berörda, (iii) en påverkan som omfattar både positiva och negativa effekter, (iv) en påverkan som bedöms mot ett riktmärke på vad situationen skulle ha varit utan den föreslagna aktiviteten.

Förfaranden för offentlig upphandling kan hänvisa till sociala normer och arbetsnormer som leverantörer måste uppfylla för att delta i offentlig upphandling. För detta ändamål kan upphandlande myndigheter använda sociala klausuler.

Det ”sociala företaget” är en aktör i den sociala ekonomin vars främsta mål är att ha en social påverkan snarare än att generera vinst för sina ägare eller aktieägare. Det verkar genom att tillhandahålla varor och tjänster för marknaden på ett entreprenörsmässigt och innovativt sätt och använder främst sina intäkter för att nå sociala mål. Det leds på ett öppet och ansvarsfullt sätt och involverar särskilt anställda, konsumenter och intressenter som påverkas av dess kommersiella verksamhet.

En juridisk form som i huvudsak karakteriseras av följande drag: grundad av en eller flera grundare; fördelar tillgångar för att främja ett socialt uppdrag; kan inrättas för att främja en rad sociala uppdrag (t.ex. filantropiska, konstnärliga, kulturella eller religiösa uppdrag); tillgångar och överskott kan endast användas för sociala uppdrag som anges i det styrande dokumentet och delas inte ut.

En form av långsiktigt kapital. Investeraren är beredd att göra en finansiell investering i ett företag utan några förväntningar på ekonomisk avkastning inom en nära framtid. Investeraren skjuter upp eventuell ekonomisk avkastning, vanligtvis tills överenskomna mål har uppnåtts, till exempel en överenskommen omsättningsnivå. Under tiden fokuserar investeraren på den sociala påverkan som företaget uppnår. Återbetalningen kan utlösas eller ränta krävas om företaget inte uppfyller sina mål om social påverkan.

”Upphandlande myndigheter” kan vara staten, regionala eller lokala myndigheter, offentligrättsliga organ eller sammanslutningar som bildats av en eller flera sådana myndigheter eller en eller flera sådana offentligrättsliga organ.

Upphörande av relationen mellan investeraren och företaget. Typen av utträde kommer vanligtvis att avtalas innan investeringen är avslutad. Om det handlar om en välgörenhetsorganisation ersätts finansiären helst av en blandning av andra finansiärer. Tidsplanen för utträde kan avtalas i början av investeringen. Om det handlar om ett socialt företag kan ett utträde till exempel kräva återbetalning av ett lån och valet av tidpunkt beror på företagets kommersiella framgång. Utträdet kan vara följden av en försäljning av företaget till ett annat socialt företag eller ett kommersiellt företag, vilket är vanligare.